Syftet med projektet var fr?mst att unders?ka Jupiter och Saturnus f?r att ge tillr?ckligt material f?r senare rymdsonder till planeterna, samt unders?ka rymden mellan planeterna. F?r Voyager 2 kom det ?ven att omfatta Uranus och Neptunus. N?r sonderna n?rmade sig planeter kunde ?ven sm? frekvensskillnader i radiosignalen anv?ndas f?r att bekr?fta Albert Einsteinsspeciella relativitetsteori.
Under mitten av 1960-talet kom astronomerna fram till att de yttre planeternas positioner fram?ver skulle g?ra det m?jligt att skicka rymdsonder till flera av planeterna samtidigt och dessutom g?ra att m?ngden energi som kr?vdes skulle vara betydligt mindre ?n annars.
D? det g?r cirka 175 ?r mellan varje g?ng samtliga de st?rre planeterna befinner sig i samma riktning var det ett tillf?lle de inte ville missa.
Under 1968 b?rjade formella f?rberedelser g?ras genom att ett antal projekt f?r att utveckla beh?vlig teknik startade.
Under 1970 b?rjade Outer Planets Missions Project planeras. Efter budgetproblem kunde det starta 1972 d? d?pt till Mariner Jupiter/Saturn 1977
Project.
Voyager 2 sk?ts upp den 20 augusti 1977. P? sin v?g ut ur solsystemet passerade den Jupiter (1979), Saturnus (1981), Uranus (1986) och Neptunus (1989).
I b?rjan av 2025 hade farkosterna ett avst?nd av 25 respektive 21 miljarder kilometer fr?n Jorden. Elektriska signaler beh?ver en tid av 19,5 respektive 23 timmar f?r str?ckan. F?r att forts?tta med missionen avslutades n?gra program som fanns i b?rjan. S? sparas energi fr?n plutoniumbatterierna.[1]
Wikimedia Commons har media som r?r Voyagerprogrammet.
